Av Niobe | Travel Inn Turkey
Jag har börjat misstänka att Istanbul har för många palats.
Eller så har jag helt enkelt inte hittat tillräckligt många av dem än.
Varje gång jag tror att jag är klar med min lista, nämner någon ett annat namn.
Ett palats.
En herrgård.
En kejsarlig bostad.
Huset hos en utländsk prins.
En bysantinsk adelsbostad.
Ibland finns det ett magnifikt byggnadsverk som väntar på mig.
Ibland finns det bara ett namn.
Och ibland, som idag, finns nästan ingenting kvar alls.
Så upptäckte jag Bogdan Sarayi – Bogdan Palace.
Och naturligtvis måste jag gå och leta efter det.
Bogdan Palace var förknippat med Moldavien, historiskt känt på turkiska som Bogdan, och med de moldaviska furstarna som hade en närvaro i Konstantinopel/Istanbul.
Historiska källor placerar palatset i den nordvästra delen av den gamla staden, i området mellan Fener och Karaggmruk, nära dagens Draman-område. De bevarade resterna är kopplade till Dervis Ali och Draman.
Men när jag anlände fick jag påminna mig själv:
Jag letade inte efter ett palats med enorma portar.
Det skulle inte finnas någon stor trappa.
Ingen ballsal.
Ingen marmorgård som väntade på mig.
Palatset har nästan helt försvunnit.
Och det gjorde sökandet på något sätt ännu mer intressant.
Enligt den turkiska islamiska encyklopedin användes Bogdan Palace av de moldaviska voivoderna och deras representanter i Istanbul. Dimitrie Cantemir förknippade dess uppförande med sultan Bayezid II:s regeringstid och början av 1500-talet, även om historiska berättelser skiljer sig åt gällande dess exakta ursprung och kronologi.
Komplexet överlevde i århundraden innan det så småningom föll i förfall.
En stor brand på 1700-talet är kopplad till dess förstörelse, varefter den omfattande egendomen under flera år användes som en trädgård. Senare urban utveckling sväljde successivt området.
Och här börjar min fantasi arbeta.
Jag försöker föreställa mig platsen när den levde.
Folk som anlände från Moldavien.
Budbärare som bar brev.
Tjänstemän som reste mellan den donauske furstendömet och Konstantinopel.
Gäster som gick in genom portarna.
Tjänare som rörde sig inom komplexet.
Och någonstans inuti bevarades en extraordinär liten bysantinsk struktur.
Detta är den del av Bogdan Palace som fascinerar mig mest.
Palatset försvann.
Men ett litet bysantinskt kapell överlevde.
Historisk forskning identifierar den bevarade strukturen som ett litet bysantinskt religiöst byggnad vars ursprungliga helgongud omtvistad. Det senare förknippades med Sankt Nikolaus och blev en del av det moldaviska palatskomplexet.
Det är märkvärdigt litet.
Och ändå är dess historia enorm.
Strukturen dateras generellt till den bysantinska perioden, där akademisk diskussion placerar dess uppförande någonstans mellan Komnenos- och Palaiologos-eraerna. Dess ovanliga nord-syd-orientering har också lett forskare att föreslå att det ursprungligen kan ha tjänat ett gravsyfte snarare än att fungera som en vanlig kyrka.
Föreställ dig det.
Ett litet bysantinskt byggnad.
Därefter ett palats.
Därefter en moldavisk bostad.
Därefter utländska diplomater.
Därefter brand.
Därefter övergivenhet.
Därefter arkeologiskt intresse.
Därefter modernt Istanbul som växer runt det.
Alla dessa århundraden komprimerade till en enda liten bevarad fragment.
Här blir mitt räknande av palats komplicerat.
Om jag skulle göra en lista över Istanbuls mest imponerande palats skulle Bogdan Palace uppenbarligen se mycket annorlunda ut än Topkapi-palatset, Dolmabahce-palatset eller Beylerbeyi-palatset.
Men det är precis därför jag vill ha det med på min lista.
Ett palats behöver inte överleva som ett palats.
Ibland ligger den historiska betydelsen gömd i vad som finns kvar.
Namnet Bogdan Sarayi återspeglar dess senare roll som en bostad kopplad till de moldaviska härskarna och deras representanter. Det bevarade kapellet är därför en av de viktigaste ledtrådarna till det tidigare komplexet.
För mig gör detta sökandet till något mer spännande än att bara besöka vackra byggnader.
Jag försöker rekonstruera Istanbul.
Jag kan inte låta bli att jämföra det med de palats jag sett andra ställen i Europa.
I Wien, Paris, Madrid eller S:t Petersburg annonserar ofta ett palats sig själv.
Du vet direkt vad du tittar på.
Det kan finnas enorma fasader, formella trädgårdar, statyer, fontäner och ceremoniella ingångar.
Istanbul spelar ett annat spel.
Här är ibland palatset uppenbart.
Och ibland ber staden dig att bli en detektiv.
Ett gatunamn.
Ett gammalt karta.
En bevarad vägg.
Ett kapell.
Ett fundament gömt under senare byggnader.
Ett par rader i en gammal bok.
Och plötsligt inser du:
Här fanns ett palats.
Det är vad som gör Istanbuls förlorade palats så beroendeframkallande.
Redan på 1700-talet hade palatset fallit i allvarligt förfall, och komplexet förstördes av brand. Marken användes därefter under lång tid som en trädgård. Senare kartor fortsatte att visa området som öppen trädgårdsmark innan grannskapet successivt bebyggdes.
Det bevarade bysantinska kapellet förföll också.
Den övre delen försvann så småningom, vilket lämnade den nedre delen av strukturen. Historiska berättelser beskriver arkeologiska undersökningar i början av 1900-talet, då tre sarkofager rapporteras ha hittats i kryptan.
I många år var det svårt att komma åt resterna.
Men det finns en uppmuntrande modern kapitel.
Fatih kommunen rapporterar att den återstående platsen överfördes till offentlig ägo 2022 och att projekt för bevarande, restaurering och miljöanpassning har utarbetats.
Så kanske är detta inte slutet på Bogdan Palaces historia.
Kanske är det ett nytt början.
Detta blir mitt problem.
Jag började med de kända.
Då upptäckte jag de mindre.
Då de förlorade.
Då de bysantinska residensen.
Då de utländska palatsen.
Då paviljongerna.
Då herrgårdar som en gång fungerade som bostäder för härskare eller ambassadörer.
Och nu har jag nått platser där nästan ingenting finns kvar.
Så hur räknar jag dem?
Kanske borde jag inte.
Kanske borde jag göra en annan lista:
Palats du fortfarande kan besöka.
Palats du fortfarande kan se.
Palats som endast överlever i fragment.
Palats kända från historiska register.
Palats som helt har försvunnit.
Och kanske en dag kommer jag att ha en karta över Istanbuls palats täckt med hundratals små märken.
Bogdan Palace kommer definitivt att ha ett.
Luckligtvis gör jag inte detta ensam.
Travel Inn Turkey står vid min sida när jag utforskar Istanbuls glömda historia.
Tillsammans tittar vi bortom de kända monumenten.
Följ gamla grannskap.
Sök efter bysantinska rester.
Sök efter osmanska bostäder.
Jämför Istanbuls palats med Europas stora palats.
Och ibland anländer vi till en plats där själva palatset har försvunnit.
Då blir äventyret ännu mer intressant.
För resande handlar inte alltid om att hitta det som fortfarande står.
Ibland handlar det om att upptäcka det som en gång stod där.
Jag har en känsla av att denna lista kommer att bli väldigt lång.
Jag har fortfarande frågor.
Var fanns alla de bysantinska kejsarliga residensen?
Vilka palats försvann under modernt Istanbul?
Var bodde utländska härskare?
Vilka herrgårdar var viktiga nog att kallas palats?
Och hur många av dem kan fortfarande lokaliseras idag?
Så jag fortsätter min sökning.
Ett palats i taget.
En gata i taget.
Ett glömt namn i taget.
Och om du ser mig gå genom Istanbul och titta på en apparent vanlig vägg och plötsligt öppna en gammal karta...
Snälla inte stör mig.
Jag kan ha precis hittat ett annat palats.
Niobe_